Perfektionisten talar :)

Ojojoj! Undrens tid är inte förbi. Ett helt ridpass med tillhörande lastning på transporten gick helt perfekt! Det är baske mig inte ofta!

Åkte iaf till nuntorp med min vite springare. Och hästen går rätt in i transporten, bara det liksom! Väl framme börja jag med att värma upp lite, kände redan då att känslan fanns där! Mamma hade under tiden byggt fram en liten studs-serie längs ena långsidan, en oxer på diagonalen och ett räcke i vinkel mot oxern, med andra ord på andra diagonalen.

Hoppa fram på ett räcket som va ett kryss. Sen blev det studsen, första gången "kicka" han innan och eftersom det var aningens långt emellan sträckte han på sig ganska mycket och kicka lite efter också^^ Sen, out of the blue, kom det en kick till... Buse! Avsluta med lite olika vägar som inkluderade alla hinder. En gång på studsen kunde jag inte hålla honom ordenligt så vi kom lite fel och han stötte emot en bom. Efter serien blev det en minibockkick...

Men, alltså den känslan jag hade idag, landade i rätt galopp 9 av 10 gånger, rätt avsprångspunkt i 99% av alla hopp och galoppen, aah! så himla härlig! Inget stressande eller latmaskande. Helt perfekt! Fick dessutom till mina små omhoppningssvängar riktigt bra! Tänk om alla ridpass kunde gå så här himla jätte toppenbra!! Ni får faktiskt stå ut med att jag är helt lyrisk! Jag bara satt och log och sken som en sol när jag skritta av och hela vägen hem!


En utav banorna... :) sista svängen från 5an till 6an, vilken känsla, allt stämde! Dock maxa jag inte hindren men räcket låg väl på knappt metern i slutet :)

Nu kommer jag sova gott och drömma en ljuv dröm om mig och Musse i Globen, eller varför inte i OS?

//Hanna

ps. jag har tittat på Stockholm International Horse Show och sett alla stora stjärnor, kanske har Musse också gjort det?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0